Söndag.
Det har brutit ut sjukdom, inte bara i familjen pga av dagis, utan även på annat håll, vilket är anledningen till att Julia och Anton inte var här i helgen.
Nästa helg ska vi till Norrköping, så det går inte att flytta fram det bara en vecka, utan jag måste vänta ytterligare två veckor tills det går att genomföra. Då tänkte jag att på söndag iaf kanske jag och Julia kan fila lite på våran plan gällande 'Skattjakten'. At least I do hope so.
Okej, så mina planer lades på is, och min söndag blev plötsligt helt fri. Jag hatar söndagar. Och det gör jag verkligen, med den här söndagskänslan som jag knappt kan uthärda, och när dessutom våra grannar från längre upp på gatan kom var lyckan gjord. Det är inte så att jag har något direkt emot de grannarna, men faktum att de har tre söner, två, fyra och sju år gamla, gör att kaos uppstår varje gång de visiterar. Jag hatar det verkligen. Dock fick Micke anledning att göra chokladtårta, vilket gladde mig, men Josefine + hunger (eller tristess) + chokladtårta = dålig kombination. I'm going fat.
Det är bara tur för både mig och omgivningen att min nya skola inte bara innebär tråkiga ämnen, utan att måndagar faktiskt betyder något trevligt (just nu vet jag inte vad vi ska göra imorgon, men det är väl typ.. manus, journalistik, webdeisgn, foto eller 3D-grafik. Det kvittar.) annars hade jag fått ett depressivt utbrott, men nu behöver jag inte få det.
Ändå bryter frustrationen ner mig en aning, då jag känner att jag är full av någonting, jag vet inte vad, som jag skulle vilja få ner på papper, men det går inte. Det går verkligen inte, jag är inte på humör. Så, jag har spelat Crash hela eftermiddagen (jaa,, jag har fortfarande kvar vårat gamla Playstation 1..), men så hängde sig tv:n, så jag fick lov att stänga av (när jag var jättenära att ha klarat hela spelet,, I hate my life), och då orkade jag inte börja om, inte ens fortsätta på något av de gamla sparade spelen.
Det var då jag satte mig vid datorn. Jag hatar att det är så, men det är söndag, och då tillåter jag det mesta. Orkar man inte ens läsa är det helt okej att sitta vid datorn och tv:n hela dagen. Jag borde dock ha följt med resten av familjen ut i skogen,, men jag hade ingen lust. Istället lovade jag Jana att svara på mailet ikväll, så jag måste väl göra det då. Inga fler ursäkter, även om det krävs en viss motivation för att orka ta tag i diskussionen. En motivation jag oftast saknar.
Har börjat lyssna mig sjuk på American life-skivan. Jag tycker verkligen om den, den är otroligt mysig. X static process är nog den bästa, om inte Nothing fails är det.
Har fått nerladdningsförbud från de högre makterna idag, förståeligt men bittert. Bara Mr. Micke inte installerar sånt där program han snackade om, för jag vill verkligen kunna känna mig lite fri att göra vad jag vill.
Tog lite nya bilder. Ofelbar. Men alla blir likadana, jag är så tråkig. Jag räknade ut tidigare idag att jag har över 2600 kronor totalt, mer om jag får pengarna för klockan. Undrar om man kan köpa sig ett nytt liv för det. Jag ska kanske spara en månad till eller så. Synd bara att pengarna på mobilen börjar ta slut (Sarah's fel, det är det oftast) och att bror fyller år om två veckor. Sedan fyller lillasyster år om en månad, men då får jag använda mina septemberpengar. Det här med budget är inte helt lätt, jag tror att jag måste välja ekonomikursen på individuella valet senare. (Och matte B, jag hatar att jag måste läsa matte B, jag hatar matte.)
Jag drömde en konstig dröm i natt, som jag knappt kommer ihåg. Men jag minns att det var jag, mamma och Joakim, jag minns att vi smet in i ett annex till ett hus medan ägarna satt i trädgården, jag minns att annexet liknade en bunker, och att det var otroligt mycket rum där inne, och att det var fint väder ute och att det var mörkt inne i annexet. Jag vet inte vad vi gjorde där inne, men vi smög för att inte bli hörda av familjen som satt ute på gräsmattan. Sedan sprang vi över en åker som väldigt mycket liknade åkern där vid Lisselbo, precis efter Helena och Torbjörn.. Det var ganska obehagligt.