Leave me alone
Jag var inne i stan idag.
Men det gav mig inte så mycket.
Jag hade verkligen ingen lust att åka.
Jag låg kvar i sängen jättelänge, sedan gick jag upp och tittade på den alpina världscupen och åt tekakor, men drack inget te.
Jag tycker om att åka pendeltåg.
Jag tvingade iväg mig själv, för att få åka pendeltåg. För att få koppla av tillsammans med Counting crows och bara mina tankar.
Jag såg Emil från gamla 9B, tillsammans med den där långa höjdhopparkillen som gick på Svandammsskolan, och hans flickvän. De gjorde mig olycklig.
De fick mig att vilja prata med Sarah, för jag mindes vad mim-Bosse sa när han var på biblioteket och spelade upp en mimpjäs för sexåringar. Han hade satt upp en pjäs för vuxna också, som handlade om de största njutningarna i livet.
1. Sex
2. God mat
3. Alkohol
Sarah kommer nog hem idag förresten.
När jag kom upp på Drottninggatan frågade jag mig själv vad jag gjorde där egentligen, på Stockholms huvudgata mitt i julrushen den 21:a december, när jag kunde sitta hemma och hälla i mig julmust framför den alpina världscupen. Jag kunde inte svara.
Jag gick till Bengans, men de hade inte vad jag sökte, som jag förväntat mig, och Tintin-butiken var stängd, och ingen av de andra tre skivbutiker jag besökte hade vad jag letade efter, så jag köpte något annat. Jag har fortfarande ingenting till Emma, Alice, pakkespelet. Det går inget bra för mig. Men om, jag säger om, men jag hoppas ingenting, jag och Julia träffas imorgon, hon ska höra av sig senare ikväll, så kan vi kanske coacha varandra, för hon har inte köpt något till Molly än.
Jag satte mig för att äta lunch istället för att ge mig ut på julklappssök, och de spelade Berg&dalvana i högtalarna, och det gjorde mig inte lyckligare. Sedan spelade de Nu kan du få mig så lätt, vilket fick mig att insåg hur otroligt länge sedan det var sen jag lyssnade på Känn ingen sorg för mig Göteborg-skivan. Så jag lyssnar på den nu. Jag satt kvar en stund och tränade på delstaternas huvudstäder för att få tiden att gå, jag klarade 35 av 50. Nästa gång blir det ännu fler.
"
- Har det hänt nåt? Du verkar helt borta. Och så det
här med affischerna. Har du blivit knäpp?
- Det är inte jag som är knäpp, säger jag och ser henne
i ögonon.
Hon ler först, men när jag inte viker undan blicken fat-
tar hon.
- Men ta det inte så allvarligt. De är så där. De
menar ju inget illa.
Jag slänger väskan över axeln och går. Det bultar i hal-
sen. Jag knuffar upp dörren och snurrar runt.
- Killar är för fan dumma i huvet
"
<3
Men det gav mig inte så mycket.
Jag hade verkligen ingen lust att åka.
Jag låg kvar i sängen jättelänge, sedan gick jag upp och tittade på den alpina världscupen och åt tekakor, men drack inget te.
Jag tycker om att åka pendeltåg.
Jag tvingade iväg mig själv, för att få åka pendeltåg. För att få koppla av tillsammans med Counting crows och bara mina tankar.
Jag såg Emil från gamla 9B, tillsammans med den där långa höjdhopparkillen som gick på Svandammsskolan, och hans flickvän. De gjorde mig olycklig.
De fick mig att vilja prata med Sarah, för jag mindes vad mim-Bosse sa när han var på biblioteket och spelade upp en mimpjäs för sexåringar. Han hade satt upp en pjäs för vuxna också, som handlade om de största njutningarna i livet.
1. Sex
2. God mat
3. Alkohol
Sarah kommer nog hem idag förresten.
När jag kom upp på Drottninggatan frågade jag mig själv vad jag gjorde där egentligen, på Stockholms huvudgata mitt i julrushen den 21:a december, när jag kunde sitta hemma och hälla i mig julmust framför den alpina världscupen. Jag kunde inte svara.
Jag gick till Bengans, men de hade inte vad jag sökte, som jag förväntat mig, och Tintin-butiken var stängd, och ingen av de andra tre skivbutiker jag besökte hade vad jag letade efter, så jag köpte något annat. Jag har fortfarande ingenting till Emma, Alice, pakkespelet. Det går inget bra för mig. Men om, jag säger om, men jag hoppas ingenting, jag och Julia träffas imorgon, hon ska höra av sig senare ikväll, så kan vi kanske coacha varandra, för hon har inte köpt något till Molly än.
Jag satte mig för att äta lunch istället för att ge mig ut på julklappssök, och de spelade Berg&dalvana i högtalarna, och det gjorde mig inte lyckligare. Sedan spelade de Nu kan du få mig så lätt, vilket fick mig att insåg hur otroligt länge sedan det var sen jag lyssnade på Känn ingen sorg för mig Göteborg-skivan. Så jag lyssnar på den nu. Jag satt kvar en stund och tränade på delstaternas huvudstäder för att få tiden att gå, jag klarade 35 av 50. Nästa gång blir det ännu fler.
"
- Har det hänt nåt? Du verkar helt borta. Och så det
här med affischerna. Har du blivit knäpp?
- Det är inte jag som är knäpp, säger jag och ser henne
i ögonon.
Hon ler först, men när jag inte viker undan blicken fat-
tar hon.
- Men ta det inte så allvarligt. De är så där. De
menar ju inget illa.
Jag slänger väskan över axeln och går. Det bultar i hal-
sen. Jag knuffar upp dörren och snurrar runt.
- Killar är för fan dumma i huvet
"
<3
Kommentarer
Trackback