Cause I've found my bodyguard
Jag läste några bloggar och fick sådan lust att skriva. Jag älskar när jag får det.
Lyssnar på Badly drawn boy, jag skulle vilja ha ett par till skivor med honom, kanske får jag dra med mig Anton till den skivbutik han får medlemsrabatt i, annars är skivor så dyra. One plus one is one och Born in the UK. Just nu är jag kär i en låt från One plus one is one som heter Four leaf clover.
Nicke är här. Det är väl trevligt iofs, men de pratar om så meningslösa saker, Micke och han. När mamma får ta över samtalet blir det mycket intressantare, och varje dag undrar jag varför hon har gift sig med någon som Micke, som är så torr och uttryckslös.
Jag började titta på Kenny Starfighter idag, men hann inte längre än till första scenen med Thomas Di Leva innan min kusin dök upp. Jag borde ringt Nicke igår och bett honom ta med sig mina dokument, men jag tror inte att han har kvar dem, det var i april han letade fram allt förlorat material från min kraschade hårddisk och lovade bränna dem och skicka dem till mig. Det enda jag egentligen saknar är hela Två veckor i april, och självklart skulle jag finna det roande att läsa igenom allt det där jag skrev för flera år sedan, i sexan, sjuan och åttan och se hur jag tänkte. Se om det skett någon förändring. Jag älskar att se förändringar hos mig själv, eftersom det betyder att jag inte behöver vara orolig över att fastna i ett visst stadium resten av livet. Det tar nog ytterligare något år innan det blir så.
[Lyssnar på Tough alliance och får Visby-känsla, förstås. Vårat rum hos Katolska kyrkan, femton stycken tända värmeljus runt om i rummet, Julias och Antons frånvaro, mina tankar, min penna mot papperet och känslan av dagen som varit kvar i kroppen, som de hårda vindar vi bestred vid strandkanten.
http://rebelrebel.bilddagboken.se Varför variera?]
Nicke ska fixa Joakims dator, och samtidigt försöker de lista ut om han har sysslat med något olagligt på senare tid. Jag kommer alltid ta Joakims parti. Jag vet inte varför, det känns bäst, deras verklighet mot våran verklighet.
Jag borde ringa Julia idag, men jag tror inte att hon är hemma, eller ens tillgänglig. Kanske tar hon igen sig efter veckan, kanske sitter hon och planerar sina julklappar, kanske borde jag också göra det. Hittade världens bästa julklapp till Joakim igår, men den kostade 120 spänn, så jag köpte den inte. Det skulle bara varit för att han tycker om Bull terriers lika mycket som jag gör.
Det är skräckfilmsnatt på Svt i natt, och det är synd att Joakim inte är hemma, han är den enda som duger som sällskap när man vill sitta och skratta åt kassa amerikanska försök att skrämmas från åttiotalet.
Lyssnar på Badly drawn boy, jag skulle vilja ha ett par till skivor med honom, kanske får jag dra med mig Anton till den skivbutik han får medlemsrabatt i, annars är skivor så dyra. One plus one is one och Born in the UK. Just nu är jag kär i en låt från One plus one is one som heter Four leaf clover.
Nicke är här. Det är väl trevligt iofs, men de pratar om så meningslösa saker, Micke och han. När mamma får ta över samtalet blir det mycket intressantare, och varje dag undrar jag varför hon har gift sig med någon som Micke, som är så torr och uttryckslös.
Jag började titta på Kenny Starfighter idag, men hann inte längre än till första scenen med Thomas Di Leva innan min kusin dök upp. Jag borde ringt Nicke igår och bett honom ta med sig mina dokument, men jag tror inte att han har kvar dem, det var i april han letade fram allt förlorat material från min kraschade hårddisk och lovade bränna dem och skicka dem till mig. Det enda jag egentligen saknar är hela Två veckor i april, och självklart skulle jag finna det roande att läsa igenom allt det där jag skrev för flera år sedan, i sexan, sjuan och åttan och se hur jag tänkte. Se om det skett någon förändring. Jag älskar att se förändringar hos mig själv, eftersom det betyder att jag inte behöver vara orolig över att fastna i ett visst stadium resten av livet. Det tar nog ytterligare något år innan det blir så.
[Lyssnar på Tough alliance och får Visby-känsla, förstås. Vårat rum hos Katolska kyrkan, femton stycken tända värmeljus runt om i rummet, Julias och Antons frånvaro, mina tankar, min penna mot papperet och känslan av dagen som varit kvar i kroppen, som de hårda vindar vi bestred vid strandkanten.
http://rebelrebel.bilddagboken.se Varför variera?]
Nicke ska fixa Joakims dator, och samtidigt försöker de lista ut om han har sysslat med något olagligt på senare tid. Jag kommer alltid ta Joakims parti. Jag vet inte varför, det känns bäst, deras verklighet mot våran verklighet.
Jag borde ringa Julia idag, men jag tror inte att hon är hemma, eller ens tillgänglig. Kanske tar hon igen sig efter veckan, kanske sitter hon och planerar sina julklappar, kanske borde jag också göra det. Hittade världens bästa julklapp till Joakim igår, men den kostade 120 spänn, så jag köpte den inte. Det skulle bara varit för att han tycker om Bull terriers lika mycket som jag gör.
Det är skräckfilmsnatt på Svt i natt, och det är synd att Joakim inte är hemma, han är den enda som duger som sällskap när man vill sitta och skratta åt kassa amerikanska försök att skrämmas från åttiotalet.
Kommentarer
Trackback