Happy birthday
Jag och Julia var inte verksamma så värst länge, men vi var effektiva, och vi hade roligt.
Först gick vi och handlade alla ingredienserna, Julia stod för alla utgifter, men vi struntade i Tomteblossen, det var synd, men det kostade för mycket, för vi hade ingen tändare med oss.
Grädde, bananer, marängbotten, marsipan.
Det första som mötte oss var synen av en massa bilar. Shit. Vår plan gick åt fan, när vi inte fick vara ensamma. Vad gör en massa bilar där en söndag? Det är nog första gången på de här sextio åren skolan funnits, som det varit folk där en söndag. Vi satte oss i utkanten, på en förträfflig sten, och började vispa grädde och skiva banan och ställa frågor som varför man aldrig firar födelsedagar i skogen för, det gick ju hur bra som helst.
Det blev en ganska bra tårta, förutom att den föll i en massa bitar, men den smakade bra. Den smakade maräng och banan och grädde och marsipan, fast marsipanen var inte så god, den smakade diskmedel.
Vi satt där ganska länge, drog ut på tiden, väntade på att de skulle ge sig av, det gjorde de också, en efter en, men det fanns alltid någon bil kvar, och det funkade inte, men vi satte oss vid en bänk ändå, och försökte fullända schablonen, men bordet var för fuktigt och papperet blev inte samarbetsvilligt. Och sen kom Lasse.
"Hej"
"Hej"
"Jaså, ni sitter bara och snackar"
"Ja"
Vad som fick honom att vända om i tron om att vi bara snackade, har jag ingen aning om. [Jaså, en plastbunke och en pappersrulle, de snackar nog bara]
Det fick bli något mindre, något som fick plats på sista sidan i mitt kollegieblock. "Kan vi inte göra små ankor?" "Det blir bara gulligt" "Å, då kan vi väl göra kaniner" "Men det blir bara gulligt!" "Då gör vi väl monster då"
Julia gjorde ett grodmonster, han blev jättesöt, och jag hoppas att det kan förgylla någons dag, nu när vi inte kunde trycka i dem en massa kloka ord som vi tänkt från början. Det får bli någon annan gång. Och den gången, nästa gång, ska vi ringa till Jennie innan, för inside information.
Vi köpte batterier på Konsum, och kollade i skyltfönstren nere i centrum, och satte oss på en kall bänk på stationen och söndagen började ta slut, och det känns långt till nästa helg, och vi får se hur jag gör på onsdag, för Julia vill inte följa med mig eftersom hon ska spela volleyboll, och det är trååkigt.
Maybe someday she will listen.
Först gick vi och handlade alla ingredienserna, Julia stod för alla utgifter, men vi struntade i Tomteblossen, det var synd, men det kostade för mycket, för vi hade ingen tändare med oss.
Grädde, bananer, marängbotten, marsipan.
Det första som mötte oss var synen av en massa bilar. Shit. Vår plan gick åt fan, när vi inte fick vara ensamma. Vad gör en massa bilar där en söndag? Det är nog första gången på de här sextio åren skolan funnits, som det varit folk där en söndag. Vi satte oss i utkanten, på en förträfflig sten, och började vispa grädde och skiva banan och ställa frågor som varför man aldrig firar födelsedagar i skogen för, det gick ju hur bra som helst.
Det blev en ganska bra tårta, förutom att den föll i en massa bitar, men den smakade bra. Den smakade maräng och banan och grädde och marsipan, fast marsipanen var inte så god, den smakade diskmedel.
Vi satt där ganska länge, drog ut på tiden, väntade på att de skulle ge sig av, det gjorde de också, en efter en, men det fanns alltid någon bil kvar, och det funkade inte, men vi satte oss vid en bänk ändå, och försökte fullända schablonen, men bordet var för fuktigt och papperet blev inte samarbetsvilligt. Och sen kom Lasse.
"Hej"
"Hej"
"Jaså, ni sitter bara och snackar"
"Ja"
Vad som fick honom att vända om i tron om att vi bara snackade, har jag ingen aning om. [Jaså, en plastbunke och en pappersrulle, de snackar nog bara]
Det fick bli något mindre, något som fick plats på sista sidan i mitt kollegieblock. "Kan vi inte göra små ankor?" "Det blir bara gulligt" "Å, då kan vi väl göra kaniner" "Men det blir bara gulligt!" "Då gör vi väl monster då"
Julia gjorde ett grodmonster, han blev jättesöt, och jag hoppas att det kan förgylla någons dag, nu när vi inte kunde trycka i dem en massa kloka ord som vi tänkt från början. Det får bli någon annan gång. Och den gången, nästa gång, ska vi ringa till Jennie innan, för inside information.
Vi köpte batterier på Konsum, och kollade i skyltfönstren nere i centrum, och satte oss på en kall bänk på stationen och söndagen började ta slut, och det känns långt till nästa helg, och vi får se hur jag gör på onsdag, för Julia vill inte följa med mig eftersom hon ska spela volleyboll, och det är trååkigt.
Maybe someday she will listen.
Kommentarer
Trackback