Observatorielunden.
Märklig dag på något sätt.
Fast underbar, som alla dagar jag och Julia haft inne i stan.
Elvatåget.
Först gick vi till SkoUno för att kolla in ett par gröna kängor till Julia, men det fanns inga i hennes storlek, och de hade slutats tillverkas. Tragiskt, allt hade varit mycket lättare annars. Det är ju sådana där saker man hänger upp sig på. Så vi gick till Gamla stan istället, och köpte te med smak av granatäpple och kanel, och Julia slutar inte säga att jag måste lära mig dricka te, och det måste jag också. Drack ju faktiskt en hel kopp hemma hos Sarah förra gången jag var där! Wow!
Det var någonting som hände ovanför oss på Drottninggatan, något med en helikopter och en polisavspärrning, vi får säkert läsa om det imorgon, hoppas det var något viktigt, ljudet ifrån helikoptern höll på att göra mig panikslagen. Det var en sådan dag, då man inte kan stå ut med helikoptrar eller barnskrik, och jag kände mig som Vilma (Cecilia Frode) i Mäklarna i söndags.
Vi tog tunnelbanan till Observatorielunden. Jag vet inte varför, men det var väl ett bra ställe. Vi hade tänkt Skeppsholmen först, Julia har ju aldrig varit där på riktigt, men sedan ångrade vi oss, det var lite för kallt för att sitta isolerade bakom kastellet, det får bli sedan, i vår. Då ska jag sitta där hela helgerna. Mys hade vi iaf, och Julia hade hittat något hemma hos sig som hon tagit med sig, som vi dekorerade staden med, riktigt nöjd med sjuttiotalsstuket. Så köpte vi kanelsnäckor på Willys (och jag ville bara gråta för att jag tänkte på den dagen när vi bakat bullar hemma hos Anton och allting gick åt helvete, men jag vill att det alltid ska vara så), och tog fyra-tåget hem.
Julia måste skriva sitt periodshäfte imorgon, jag hatar det, men nästa helg:
Lördag: Schablonen, och David Bowie-dag! Elefantmannen och Ziggy Stardust and the spiders from Mars till sent på natten.
Söndag: Firande av min kommande födelsedag, på vårat eget sätt, men utan tält. Med prinsesstårta.
Ja,, det är ju aldrig säkert att det blir som man planerar, men det är en skiss på en plan inför nästa helg iaf.
Det är skönt att känna sig lite olaglig ibland.
Jag sov verkligen ingenting natten till idag, Ruth sa ju att det skulle hjälpa att lyssna på någonting, typ en ljudbok, för att få tankarna på annat, men jag blir ju så intresserad av ljudboken. Hoppas att naturläkemedel hjälper, men Joakim säger att det inte gör det. Jag blir ledsen, jag orkar inte med att inte kunna sova. Det är så jävla dumt att jag inte är deprimerad nog för att få hjälp. Eller hjälp...det beror på i vilken grad man begär den. Jag kanske ställer för stora krav, men jag är inte riktigt känd som en sådan person. Mer..tvärtom.
Jag har inga pengar kvar och jag har fortfarande julklappsångest! Men, böcker åt alla, Tintin-boken åt Emma, och en film till Julia på födelsedagen. Pappa och farmor får inget, de får nöja sig med paketspelet, som jag kanske fixar på Lagerhaus, det brukar funka^^
Fast underbar, som alla dagar jag och Julia haft inne i stan.
Elvatåget.
Först gick vi till SkoUno för att kolla in ett par gröna kängor till Julia, men det fanns inga i hennes storlek, och de hade slutats tillverkas. Tragiskt, allt hade varit mycket lättare annars. Det är ju sådana där saker man hänger upp sig på. Så vi gick till Gamla stan istället, och köpte te med smak av granatäpple och kanel, och Julia slutar inte säga att jag måste lära mig dricka te, och det måste jag också. Drack ju faktiskt en hel kopp hemma hos Sarah förra gången jag var där! Wow!
Det var någonting som hände ovanför oss på Drottninggatan, något med en helikopter och en polisavspärrning, vi får säkert läsa om det imorgon, hoppas det var något viktigt, ljudet ifrån helikoptern höll på att göra mig panikslagen. Det var en sådan dag, då man inte kan stå ut med helikoptrar eller barnskrik, och jag kände mig som Vilma (Cecilia Frode) i Mäklarna i söndags.
Vi tog tunnelbanan till Observatorielunden. Jag vet inte varför, men det var väl ett bra ställe. Vi hade tänkt Skeppsholmen först, Julia har ju aldrig varit där på riktigt, men sedan ångrade vi oss, det var lite för kallt för att sitta isolerade bakom kastellet, det får bli sedan, i vår. Då ska jag sitta där hela helgerna. Mys hade vi iaf, och Julia hade hittat något hemma hos sig som hon tagit med sig, som vi dekorerade staden med, riktigt nöjd med sjuttiotalsstuket. Så köpte vi kanelsnäckor på Willys (och jag ville bara gråta för att jag tänkte på den dagen när vi bakat bullar hemma hos Anton och allting gick åt helvete, men jag vill att det alltid ska vara så), och tog fyra-tåget hem.
Julia måste skriva sitt periodshäfte imorgon, jag hatar det, men nästa helg:
Lördag: Schablonen, och David Bowie-dag! Elefantmannen och Ziggy Stardust and the spiders from Mars till sent på natten.
Söndag: Firande av min kommande födelsedag, på vårat eget sätt, men utan tält. Med prinsesstårta.
Ja,, det är ju aldrig säkert att det blir som man planerar, men det är en skiss på en plan inför nästa helg iaf.
Det är skönt att känna sig lite olaglig ibland.
Jag sov verkligen ingenting natten till idag, Ruth sa ju att det skulle hjälpa att lyssna på någonting, typ en ljudbok, för att få tankarna på annat, men jag blir ju så intresserad av ljudboken. Hoppas att naturläkemedel hjälper, men Joakim säger att det inte gör det. Jag blir ledsen, jag orkar inte med att inte kunna sova. Det är så jävla dumt att jag inte är deprimerad nog för att få hjälp. Eller hjälp...det beror på i vilken grad man begär den. Jag kanske ställer för stora krav, men jag är inte riktigt känd som en sådan person. Mer..tvärtom.
Jag har inga pengar kvar och jag har fortfarande julklappsångest! Men, böcker åt alla, Tintin-boken åt Emma, och en film till Julia på födelsedagen. Pappa och farmor får inget, de får nöja sig med paketspelet, som jag kanske fixar på Lagerhaus, det brukar funka^^
Kommentarer
Trackback