Onsdag.
Den här dagen har känts lång, trots att den inte borde det.
Jag har inte gjort något idag, kanppt satt upp några böcker, bara en Barnvagn innan fikat. Jag ställer alltid upp Barn innan fikat.
Tomas sista dag. Det känns jättejobbigt. Jag vet att jag tjatar mycket om honom, men alltså, äntligen träffar man en människa som är så där som alla borde vara, så där som jag vill vara, och så ska man inte få träffa den människan mer i hela sitt liv efter knappt tre veckor. Det känns lite bitter på något sätt. På fikat fick Tomas sina presenter, och det var så självklart att han agerade på det sätt han gjorde, så jag hoppas att de andra inte hade förväntat sig mer. Jag är också så där dålig på att visa tacksamhet, eller kanske är jag dålig på att känna den, jag vet inte. Han fick vin och choklad iaf, och de andra fick åtminstone ett tack.
Efter fikat kom det en kille från BTJ och gick igenom några nya funktioner. BTJ är företaget varifrån bibliotek beställer sina böcker, om de inte gör det via Adlibris. Jag satt med på mötet även om jag inte behöver lära mig något av det där systemet, men Jenny tyckte att det kunde vara bra för mig att vara med, för att få en större inblick. På så sätt slapp jag bokuppsättningen, men fick sitta ensam i disken en halvtimme medan Dorota fixade lite i Fack, och jag tycker om att sitta i disken, men det kom inte så många, förstås, det gör det aldrig.
Jag klarade nästan alla delstaterna idag.
Jag drar nästan alltid ut på min lunch lite, det är aldrig någon som saknar mig, och det är så skönt att sitta ensam, jag sitter nästan alltid ensam, för att jag alltid sätter mig i personalrummet medan de andra vill sitta i köket. Men det är bara bra, jag hatar att ha folk omkring mig när jag äter.
Det är fortfarande mycket arbete med att lära låntagarna de nya maskinerna, och nästan alla har lika svårt att förstå, och tänk vad mycket det skulle underlätta för alla parter, om de bara kunde läsa instruktionerna. Å andra sidan har man alltid något att göra.
Nu ska jag bara vara hemma i två timmar, sedan ska jag iväg igen, til Nynäashmans litterära sällskap, hoppas att Julia följer med mig, men jag har en känsla av att hon inte gör det, och jag kommer vara jättenervös, men det löser sig säkert.
Tomas + Mariekex = sant
Jag har inte gjort något idag, kanppt satt upp några böcker, bara en Barnvagn innan fikat. Jag ställer alltid upp Barn innan fikat.
Tomas sista dag. Det känns jättejobbigt. Jag vet att jag tjatar mycket om honom, men alltså, äntligen träffar man en människa som är så där som alla borde vara, så där som jag vill vara, och så ska man inte få träffa den människan mer i hela sitt liv efter knappt tre veckor. Det känns lite bitter på något sätt. På fikat fick Tomas sina presenter, och det var så självklart att han agerade på det sätt han gjorde, så jag hoppas att de andra inte hade förväntat sig mer. Jag är också så där dålig på att visa tacksamhet, eller kanske är jag dålig på att känna den, jag vet inte. Han fick vin och choklad iaf, och de andra fick åtminstone ett tack.
Efter fikat kom det en kille från BTJ och gick igenom några nya funktioner. BTJ är företaget varifrån bibliotek beställer sina böcker, om de inte gör det via Adlibris. Jag satt med på mötet även om jag inte behöver lära mig något av det där systemet, men Jenny tyckte att det kunde vara bra för mig att vara med, för att få en större inblick. På så sätt slapp jag bokuppsättningen, men fick sitta ensam i disken en halvtimme medan Dorota fixade lite i Fack, och jag tycker om att sitta i disken, men det kom inte så många, förstås, det gör det aldrig.
Jag klarade nästan alla delstaterna idag.
Jag drar nästan alltid ut på min lunch lite, det är aldrig någon som saknar mig, och det är så skönt att sitta ensam, jag sitter nästan alltid ensam, för att jag alltid sätter mig i personalrummet medan de andra vill sitta i köket. Men det är bara bra, jag hatar att ha folk omkring mig när jag äter.
Det är fortfarande mycket arbete med att lära låntagarna de nya maskinerna, och nästan alla har lika svårt att förstå, och tänk vad mycket det skulle underlätta för alla parter, om de bara kunde läsa instruktionerna. Å andra sidan har man alltid något att göra.
Nu ska jag bara vara hemma i två timmar, sedan ska jag iväg igen, til Nynäashmans litterära sällskap, hoppas att Julia följer med mig, men jag har en känsla av att hon inte gör det, och jag kommer vara jättenervös, men det löser sig säkert.
Tomas + Mariekex = sant
Kommentarer
Trackback