If it be your will
Martha Wainwright sjunger Leonard Cohen i bakgrunden,
jag mår illa efter pannkaksfrossa, och dessutom är jag trött och lite konstig efter att ha glömt medicinen hemma.
Innan jag åkte konstaterade mamma och jag att den höjda dosen av medicinen verkar hjälpa. Vi får se hur det blir på jobbet nästa vecka.
De andra sitter i köket och spelar kort. Igår lärde jag Joakim att spela Hockey, ett kortspel Sarah lärde mig under våran intensiva kortspelsperiod i sjätteklass. Jag började tänka mig tillbaka till de där eftermiddagarna jag alltid gick hem till Sarah för att det inte fanns någon annanstans att var, för jag kunde inte ta mig hem själv och mamma slutade senare än mig. Vi åt rostade mackor och spelade kort - Dam, Hockey, Daim, Fanta och Fantomen. Ibland provade vi att spela UNO, men det är värdelöst på två.
Igår när vi satt och åt middag spelade pappa Kate Bush's senaste skiva i stereon. Då slog det mig att jag lyssnar alldeles för lite på Kate, hon är ju egentligen helt underbar. Senare på kvällen satt jag nere i källaren med min mp3-spelare och lyssnade på The Streets, och det var så länge sedan jag lyssnade på The Streets, vilket är konstigt, för varje gång jag lyssnar på honom tycker jag att det är sjukt att det finns människor som inte lyssnar på honom. Helt underbar musik, helt underbar mentalitet och ironi och dialekt. Jag kanske ska köra på att bara lyssna på engelsk musik, bojkotta USA för ett tag, jag lyssnar faktiskt på en del väldigt bra engelsk musik. Streets, Kate Bush, Badly drawn boy...Kooks på ett hörn även om det är mest ett par låtar och sedan dialekten.
Men utan de canadensiska syskonen Wainwright klarar jag mig nog inte. Rufus har bytt av Martha på skivan och sjunger Leonard's Chelsea Hotel. Personligen tycker jag att Cohens musik blir bättre i Tribute-tappning, iallafall på den skiva pappa har, för det är bara bra artister på den. Kanske måste jag sno hem den. Posibly.
Hittills har vi inte gjort någonting medan jag varit här i Borlänge, vi har bara spelat kort och den danska versionen av Fia med knuff, som är mycket roligare än originalversionen, och gått långa skogspromenader och ätit Kvikklunsj (allting i Norge stavas med sj).
Ikväll ska vi äta Nachogratäng och se på dansk matinéfilm. Vi är ganska mycket för danska saker i den här familjen. Pappa tycker att allting är bättre i Danmark. I see why. Jag ska flytta dit när jag blir äldre.
Om en liten stund ska jag söka mig till gemenskapen igen. Den här texten är bara för att få vara för mig själv ett tag, ett skäl. Först ska jag se om det går några tåg hem på torsdag eller fredag.
jag mår illa efter pannkaksfrossa, och dessutom är jag trött och lite konstig efter att ha glömt medicinen hemma.
Innan jag åkte konstaterade mamma och jag att den höjda dosen av medicinen verkar hjälpa. Vi får se hur det blir på jobbet nästa vecka.
De andra sitter i köket och spelar kort. Igår lärde jag Joakim att spela Hockey, ett kortspel Sarah lärde mig under våran intensiva kortspelsperiod i sjätteklass. Jag började tänka mig tillbaka till de där eftermiddagarna jag alltid gick hem till Sarah för att det inte fanns någon annanstans att var, för jag kunde inte ta mig hem själv och mamma slutade senare än mig. Vi åt rostade mackor och spelade kort - Dam, Hockey, Daim, Fanta och Fantomen. Ibland provade vi att spela UNO, men det är värdelöst på två.
Igår när vi satt och åt middag spelade pappa Kate Bush's senaste skiva i stereon. Då slog det mig att jag lyssnar alldeles för lite på Kate, hon är ju egentligen helt underbar. Senare på kvällen satt jag nere i källaren med min mp3-spelare och lyssnade på The Streets, och det var så länge sedan jag lyssnade på The Streets, vilket är konstigt, för varje gång jag lyssnar på honom tycker jag att det är sjukt att det finns människor som inte lyssnar på honom. Helt underbar musik, helt underbar mentalitet och ironi och dialekt. Jag kanske ska köra på att bara lyssna på engelsk musik, bojkotta USA för ett tag, jag lyssnar faktiskt på en del väldigt bra engelsk musik. Streets, Kate Bush, Badly drawn boy...Kooks på ett hörn även om det är mest ett par låtar och sedan dialekten.
Men utan de canadensiska syskonen Wainwright klarar jag mig nog inte. Rufus har bytt av Martha på skivan och sjunger Leonard's Chelsea Hotel. Personligen tycker jag att Cohens musik blir bättre i Tribute-tappning, iallafall på den skiva pappa har, för det är bara bra artister på den. Kanske måste jag sno hem den. Posibly.
Hittills har vi inte gjort någonting medan jag varit här i Borlänge, vi har bara spelat kort och den danska versionen av Fia med knuff, som är mycket roligare än originalversionen, och gått långa skogspromenader och ätit Kvikklunsj (allting i Norge stavas med sj).
Ikväll ska vi äta Nachogratäng och se på dansk matinéfilm. Vi är ganska mycket för danska saker i den här familjen. Pappa tycker att allting är bättre i Danmark. I see why. Jag ska flytta dit när jag blir äldre.
Om en liten stund ska jag söka mig till gemenskapen igen. Den här texten är bara för att få vara för mig själv ett tag, ett skäl. Först ska jag se om det går några tåg hem på torsdag eller fredag.
Kommentarer
Trackback