I'm talking to the ceiling

"Du har missförstått, jag är inte värd det här
jag har ingenting som du vill ha.
Det kommer bara led till nåt ont, ändå."

Den här natten blev värre än den förra.
Det trodde inte jag var möjligt.
Men livet är fullt av överraskningar.
Så, idag har jag varit jättepigg, mått jättebra och känt mig riktigt utvilad.
Jag har som vanligt legat i soffan och tittat på friidrott, men idag orkade jag knappt göra det.
Jag är väldigt arg.
På nätterna. Förbannade nätter. I natt ska jag fanimig ta en massa sömntabletter.
Lugn, det är naturmedel.
Just nu är Säkert! det enda jag orkar med.
Jag fick lust att börja på en ny bok, någon som man kan fly bort med, jag blev nästan sugen på att läsa Kazans stjärna, jag gillade verkligen Eva Ibbotson när jag var yngre, och det sitter kvar lite, även om jag vet att jag har passerat målgruppen, men det gör ingenting.
Fast jag tror att jag väljer att läsa Eukalyptus istället, den lär vara bra. Men inte idag, idag orkar jag inte med någonting. Jag ska kanske titta på en film. Synd att jag såg Kenny Starfighter för inte alls så länge sedan, han hade suttit bra nu. Jag kanske tittar på Alice i Underlandet.
Jag tycker inte alls om mig själv.
Vissa människor ringer mig alldeles för sällan, dels för mitt eget bästa, jag klarar inte av att känna mig ensam, men också alldeles för sällan för relationens bästa. Jag är arg nu, men jag vet att de här människorna som aldrig ringer (och de som inte svarar på mail heller för den delen) aldrig kommer få reda på det.
Jag önskar att jag kunde vara arg.
Konsten att vara snäll är en bästsäljare i Sverige just nu. Kan ingen skriva en motsats till den boken?