I'm talking to the ceiling

Så jag satte mig i sängen och blundade och lyssnade på Håkan Hellström och åt upp mina sista geléhallon.
Jag kände mig inte som fjorton igen, men jag kände hur hela kroppen gick sönder, alla nervtrådar gick av, och senbanden brast och alla mina fem liter blod rann ut och det var en märklig känsla men jag tyckte om den.