How many nights before the fall?
Jag försov mig i morse.
Det blir så ibland, man vaknar klockan fyra, det är för tidigt att gå upp, för sent att somna om.
Jag somnade inte om förrän klockan sju, då jag absolut senast måste gå upp.
Jag kom en halvtimme sent, lagom till fikat. Det var ingen som sa något. Det hade jag inte förväntat mig heller.
Jag fick leva med huvudvärk idag, på grund av mina sömnproblem, och det blev inte bättre att att peruanen kom och talade livligt med en nyfunnen vän på tidningsavdelningen, eller att två vänninor med varsitt barn kom, och lät barnen springa lite som de ville.
På morgonen sökte jag efter mysterier. Jag hittade inget mer än en hästbok som stod fel. På eftermiddagen, däremot, dök det upp något som jag fick lösa, en hcf som hamnat under helt fel bokstav, och någon som blev jätteglad att den fanns till slut.
Det hände ingenting annat på eftermiddagen. Hela biblioteket stod helt still. Jag hatar när det blir så. Jag ville bara åka hem och gå och lägga mig. Men min reserverade film kom in iallafall, vilket var tur, för imorgon ska jag träffa Julia, och det är helt och hållet bestämt och det känns jättebra. Vi ska vara hemma hos Anton och se på film exakt hela kvällen. Kalle och Chokladfabriken, Dag och natt och Sleepy Hollow. Vi kanske hinner med att sitta på taket och blåsa såpbubblor. Jag hoppas det. Jag ska ta med mig min kamera, och sno ett par laddningsbara batterier av Micke.
På förmiddagen när vi vaknar ska vi se på Rosemarys baby också, jag har bara sett en enda Roman-film i mitt liv, så det ska bli spännande.
Jag fixar alla filmerna, plus DVD-spelare, Anton fixar lokalen, så Julia har lovat att köpa något att tugga på, det var väl det minsta hon kunde komma med, kan man tycka, men å andra sidan är jag glad bara att vi äntligen kommer iväg och gör något av allt det där vi alltid planerar. Fast, iofs, vi är inte där än. Säg inte hej innan du har hoppat över bäcken.
Ikväll ska jag se rockbjörnen, jag vet inte varför, men det känns bra att göra det en tråkig torsdag som denna, dessutom är Fredrik och Filip programledare, jag missar aldrig dem.
Det blir så ibland, man vaknar klockan fyra, det är för tidigt att gå upp, för sent att somna om.
Jag somnade inte om förrän klockan sju, då jag absolut senast måste gå upp.
Jag kom en halvtimme sent, lagom till fikat. Det var ingen som sa något. Det hade jag inte förväntat mig heller.
Jag fick leva med huvudvärk idag, på grund av mina sömnproblem, och det blev inte bättre att att peruanen kom och talade livligt med en nyfunnen vän på tidningsavdelningen, eller att två vänninor med varsitt barn kom, och lät barnen springa lite som de ville.
På morgonen sökte jag efter mysterier. Jag hittade inget mer än en hästbok som stod fel. På eftermiddagen, däremot, dök det upp något som jag fick lösa, en hcf som hamnat under helt fel bokstav, och någon som blev jätteglad att den fanns till slut.
Det hände ingenting annat på eftermiddagen. Hela biblioteket stod helt still. Jag hatar när det blir så. Jag ville bara åka hem och gå och lägga mig. Men min reserverade film kom in iallafall, vilket var tur, för imorgon ska jag träffa Julia, och det är helt och hållet bestämt och det känns jättebra. Vi ska vara hemma hos Anton och se på film exakt hela kvällen. Kalle och Chokladfabriken, Dag och natt och Sleepy Hollow. Vi kanske hinner med att sitta på taket och blåsa såpbubblor. Jag hoppas det. Jag ska ta med mig min kamera, och sno ett par laddningsbara batterier av Micke.
På förmiddagen när vi vaknar ska vi se på Rosemarys baby också, jag har bara sett en enda Roman-film i mitt liv, så det ska bli spännande.
Jag fixar alla filmerna, plus DVD-spelare, Anton fixar lokalen, så Julia har lovat att köpa något att tugga på, det var väl det minsta hon kunde komma med, kan man tycka, men å andra sidan är jag glad bara att vi äntligen kommer iväg och gör något av allt det där vi alltid planerar. Fast, iofs, vi är inte där än. Säg inte hej innan du har hoppat över bäcken.
Ikväll ska jag se rockbjörnen, jag vet inte varför, men det känns bra att göra det en tråkig torsdag som denna, dessutom är Fredrik och Filip programledare, jag missar aldrig dem.
Kommentarer
Trackback