Tisdag
Det har varit en underbar dag.
Det startade med att jag upptäckte att jag inte hade några nycklar.
Det betyder att jag inte kommer in i huset,
vilket betyder att jag inte kommer åt min jacka, mina skor, plånboken eller frukosten.
Katastrof.
Jag ringer till Joakim, han sitter på tåget, synd, det fanns en liten chans att han fortfarande låg och sov.
Jag ringer mamma, hon svarar inte,
jag ringer Micke, han lovar att fixa det på något sätt.
Jag ringer till biblioteket och säger att jag inte kan komma.
De tio avsnitt som var kvar på Scrubs season one kändes som det bästa att fortsätta dagen med, jag har verkligen blivit beroende av programet, det känns skönt att Joakim har en säsong till. Det tog några timmar. Tjugo gånger tio är två hundra, delat i sextio är...tre timmar och tjugo minuter, ungefär. Efter det kom Micke. Då var klockan ungefär halv tolv, och jag befann mig i allvarlig hungernöd. Micke släppte in mig, och jag vände på lunch och frukost, jag åt rester först, och senare på dagen gjorde jag iordning lite mackor. Efter maten hämtade jag posten, mina filmer från lovefilm hade kommit. Om Sara och Välkommen till Pleasantville. Jag såg Om Sara först, eftersom jag misstänkte att det ändå inte var något för Joakim. Bara efter anslaget märkte jag att det inte var något för mig heller. Jag tyckte verkligen att den var tråkig och dålig och oengagerande. Lite överranskande, jag hade nog trött att det skulle vara en lättsam hemma-hela-dagen-film. Fel. Absolut inte.
Jag hann inte se något mer innan jag skulle hämta Emma, men tillsammans i vardagsrummet hann vi se både Puh's film om Heffaklumpen och halva Hitta Nemo innan mamma kom hem.
Imorgon ska jag se Cykeltjuven och Quills. Jag har verkligen kommit in i en filmperiod. Det är Sarah's fel. Jag borde läsa mer.
Julia har lovat mig att vi ska se film i helgen, hon har till och med sagt till Benita att hon är upptagen, och hon har pratat med Anton, vilket jag inte har gjort sedan...hans födelsedag för två veckor sedan. Ibland glömmer jag bort honom. Kanske har jag annat att tänka på. Gymnasievalet till exempel. Fast det tror jag att jag skjuter lite på. Tills vidare.
Förresten var Ett herrans liv igår både en besvikelse och inte. Jag hade inga förväntningar på Victoria Silvstedt, jag förstår inte ens att de ville ha med henne, men hon pratade exakt hela tiden, Filip och Fredrik fick aldrig riktigt någon plats. Dessutom var hon usel på "Helium". Däremot älskade jag vad de sa mitt i Reality check, det är de små sakerna som gör de stora skillnaderna.
Filip: Har du haft en trekant någon gång?
Victoria: Nej, men fyrkant
Fredrik: När bakmaskinen blev årets julklapp...
Filip: Jag älskar verkligen den övergången
<3
Jag ska gå och lägga mig snart, imorgon vill jag tillbaka till böckerna, tillbaka till tystnaden.
Det startade med att jag upptäckte att jag inte hade några nycklar.
Det betyder att jag inte kommer in i huset,
vilket betyder att jag inte kommer åt min jacka, mina skor, plånboken eller frukosten.
Katastrof.
Jag ringer till Joakim, han sitter på tåget, synd, det fanns en liten chans att han fortfarande låg och sov.
Jag ringer mamma, hon svarar inte,
jag ringer Micke, han lovar att fixa det på något sätt.
Jag ringer till biblioteket och säger att jag inte kan komma.
De tio avsnitt som var kvar på Scrubs season one kändes som det bästa att fortsätta dagen med, jag har verkligen blivit beroende av programet, det känns skönt att Joakim har en säsong till. Det tog några timmar. Tjugo gånger tio är två hundra, delat i sextio är...tre timmar och tjugo minuter, ungefär. Efter det kom Micke. Då var klockan ungefär halv tolv, och jag befann mig i allvarlig hungernöd. Micke släppte in mig, och jag vände på lunch och frukost, jag åt rester först, och senare på dagen gjorde jag iordning lite mackor. Efter maten hämtade jag posten, mina filmer från lovefilm hade kommit. Om Sara och Välkommen till Pleasantville. Jag såg Om Sara först, eftersom jag misstänkte att det ändå inte var något för Joakim. Bara efter anslaget märkte jag att det inte var något för mig heller. Jag tyckte verkligen att den var tråkig och dålig och oengagerande. Lite överranskande, jag hade nog trött att det skulle vara en lättsam hemma-hela-dagen-film. Fel. Absolut inte.
Jag hann inte se något mer innan jag skulle hämta Emma, men tillsammans i vardagsrummet hann vi se både Puh's film om Heffaklumpen och halva Hitta Nemo innan mamma kom hem.
Imorgon ska jag se Cykeltjuven och Quills. Jag har verkligen kommit in i en filmperiod. Det är Sarah's fel. Jag borde läsa mer.
Julia har lovat mig att vi ska se film i helgen, hon har till och med sagt till Benita att hon är upptagen, och hon har pratat med Anton, vilket jag inte har gjort sedan...hans födelsedag för två veckor sedan. Ibland glömmer jag bort honom. Kanske har jag annat att tänka på. Gymnasievalet till exempel. Fast det tror jag att jag skjuter lite på. Tills vidare.
Förresten var Ett herrans liv igår både en besvikelse och inte. Jag hade inga förväntningar på Victoria Silvstedt, jag förstår inte ens att de ville ha med henne, men hon pratade exakt hela tiden, Filip och Fredrik fick aldrig riktigt någon plats. Dessutom var hon usel på "Helium". Däremot älskade jag vad de sa mitt i Reality check, det är de små sakerna som gör de stora skillnaderna.
Filip: Har du haft en trekant någon gång?
Victoria: Nej, men fyrkant
Fredrik: När bakmaskinen blev årets julklapp...
Filip: Jag älskar verkligen den övergången
<3
Jag ska gå och lägga mig snart, imorgon vill jag tillbaka till böckerna, tillbaka till tystnaden.
Kommentarer
Trackback