I need you, I don't need you.
Ingenting är bra.
Ja, nu ska jag sitta här och tycka synd om mig själv igen.
Det brukar faktiskt hjälpa.
Det har varit en hemsk dag.
Det har varit så otroligt varmt och jag blir så knäpp av det, jag orkar inte göra någonting, vill inte göra någonting, jag kan inte äta eller koncentrera mig, inte ens om jag håller mig inomhus.
Jag försökte sitta inne och läsa James och jättepersikan (vilka barndomsminnen<3), jag försökte sitta ute under parasollet och börja på Stieg Larssons så populära trilogi.
Det slutade med att jag la mig på sängen och lyssnade på radion, utan att röra mig en millimeter, för jag pallade inte mer än så. Dåligt humör blev jag på också.
Igår hade jag ett bråk med Micke, som slutade med att det blev dålig stämning mellan honom och mamma också, stämningen har fortsatt idag, jag har fortfarande inte kommit över det riktigt, och mellan de två har det bara blivit värre. Micke har inte vunnit poäng hos mig idag heller.
Om en vecka åker de till Frankrike (fast mamma säger att hon bara ska åka med om Micke ber om ursäkt till mig. Jag älskar min mamma <3), och jag och Joakim blir ensamma med Mio i två veckor, typ. Jag vet inte om det ska bli skönt eller jobbigt. Jag får väl ringa hit Anton och Julia lite. Och kanske kompromissa lite med brorsan så att jag kan få komma in till stan.
Nej, jag lider av sommardepression, som ett kompliment till den vanliga depressionen.
Idag tänkte jag ha tv4 Film-maraton. Först se Ghost, som inte verkar så bra, men som faktiskt vunnit Oscar för bästa manus (men vafan, Crocodile Dundee blev nominerad något år tidigare, så det betyder ju ingenting), och direkt efter den börjar memento, som blev nominerad till samma pris, samma år som The Royal Tenenbaums och Amelie från Montmartre, otroligt nog vann inte någon av de två sistnämnda, utan gav plats åt Gosford park, som visserligen är en ganska mysig film, men inte spektakulär, vilket jag tycker både Amelie och Tenenbaums är.
Iaf, jag ska sitta och titta på dessa medan jag äter min dyra choklad och försöker tänka på att det faktiskt bara är tre månader kvar till hösten.
You told me again you prefer handsome men, but for me you would make an exception, sjunger Leonard Cohen i sin underbara Chelsea hotel #2, en av mina favoriter. Rufus Wainwright gör en fantastisk version av den på pappas tribute-skiva. Jag måste verkligen få tag på den. Tills dess får jag nöja mig med originalet. Leonard är en av få artister/band jag kan lyssna på idag. Eagles' Desperado går också bra, den är riktigt mysig. Jag tror att jag ska skaffa mig ännu tråkigare musiksmak. Jag tycker verkligen om sådant som är tråkigt.
Mamma har gjort jordgubbstårta i vanlig ordning så här i examenstider, vi åt den i trädgården precis, men jag kunde inte njuta av den. Jag kan inte njuta av någonting. Utom av tanken på att jag snart ska få åka härifrån. Träffa pappa och Sofie och Anders och kanske Kalle och lite andra människor. Bara Julia får tag på Peace and love-biljetter. Själv ska jag försöka hitta en till Arvika.
Om jag fick önska en enda sak just nu, så skulle det vara att det blir ett riktigt regnväder hela dagen imorgon. Med allt vad det innebär, särskilt den där speciella, gråa känslan. Och lugnet. Jag älskar regn. GIVE ME THE RAIN.
Om jag fick önska två saker skulle den andra var att jag hade lättare att stå ut med mig själv.
Emma: Vad är det där för bokstav?
Josefine: S. Som i sommar.
Emma skrattar till.
Emma: Sommar är det på tisdag.
Kloka ord. Mycket.