Fredag.
Okej, bra dag.
Kanske mest för att jag inte har varit på jobbet idag.
Det sista jag tänkte på igår, innan jag gick upp till mig, var att jag inte skulle glömma nycklarna.
Jag glömde nycklarna.
Det betyder att jag inte kom in i stora huset i morse, och Joakim var inte hemma från Uppsala då, och Micke och mamma var på jobbet. Jag var och ringde på hos grannarna, men trots att en av bilarna var hemma verkade de vara på jobbet båda två. Så jag fick ringa till Micke, och han blev inte alls glad, det blir han aldrig, men han kom iallafall, efter ett tag, och då hade jag redan fått tag på Dorota och sagt att det var möjligt att jag inte skulle kunna ta mig till jobbet idag.
När Micke släppt in mig, kokade jag snabbt en Varma koppen och drack den framför tv:n, där jag satt igång en av de där filmerna som Åke bränt och lånat ut till oss. Prey. Den sög. Fast alla vet ju att lejon gör vad som helst för att äta en människa. Det roliga var, att alla dumma amerikaner klarade sig, men guiden, tjuvskytten och enslingen rök alla tre till fördel för någon stor blodtörstig lejonhanne.
Sedan såg jag Night at the museum, men Ben Stiller. Ben är en sådan skådis jag borde hata. Kanske är det därför jag tycker om honom. För det gör jag. Även om han har gjort en del helt kassa filmer, typ som Duplex - drömhus med förhinder, eller Släkten är värst. Fast han är bäst som Zoolander, och ännu bättre som Chas i The Royal Tenenbaums, min favoritfilm. Night at the museum var mysig, jag blev glad av den, men så var både Robin Williams och Owen Wilson med och gjorde allting ännu bättre. Lite Jumanji-varning på den, trots att det var hundra år sedan jag såg Jumanji.
Sist snodde jag en film av Joakim, The Goonies, eller Dödskallegänget på svenska, som tydligen är en åttiotalsungdomsklassiker. Den var också trevlig, när man väl kommit in i den. Trögis är bäst.
Och nu, efter tre filmer, lite micromat och brorsans hemkomst, är Sarah här om fyrtio minuter.
I am really looking forward to it.
Kanske mest för att jag inte har varit på jobbet idag.
Det sista jag tänkte på igår, innan jag gick upp till mig, var att jag inte skulle glömma nycklarna.
Jag glömde nycklarna.
Det betyder att jag inte kom in i stora huset i morse, och Joakim var inte hemma från Uppsala då, och Micke och mamma var på jobbet. Jag var och ringde på hos grannarna, men trots att en av bilarna var hemma verkade de vara på jobbet båda två. Så jag fick ringa till Micke, och han blev inte alls glad, det blir han aldrig, men han kom iallafall, efter ett tag, och då hade jag redan fått tag på Dorota och sagt att det var möjligt att jag inte skulle kunna ta mig till jobbet idag.
När Micke släppt in mig, kokade jag snabbt en Varma koppen och drack den framför tv:n, där jag satt igång en av de där filmerna som Åke bränt och lånat ut till oss. Prey. Den sög. Fast alla vet ju att lejon gör vad som helst för att äta en människa. Det roliga var, att alla dumma amerikaner klarade sig, men guiden, tjuvskytten och enslingen rök alla tre till fördel för någon stor blodtörstig lejonhanne.
Sedan såg jag Night at the museum, men Ben Stiller. Ben är en sådan skådis jag borde hata. Kanske är det därför jag tycker om honom. För det gör jag. Även om han har gjort en del helt kassa filmer, typ som Duplex - drömhus med förhinder, eller Släkten är värst. Fast han är bäst som Zoolander, och ännu bättre som Chas i The Royal Tenenbaums, min favoritfilm. Night at the museum var mysig, jag blev glad av den, men så var både Robin Williams och Owen Wilson med och gjorde allting ännu bättre. Lite Jumanji-varning på den, trots att det var hundra år sedan jag såg Jumanji.
Sist snodde jag en film av Joakim, The Goonies, eller Dödskallegänget på svenska, som tydligen är en åttiotalsungdomsklassiker. Den var också trevlig, när man väl kommit in i den. Trögis är bäst.
Och nu, efter tre filmer, lite micromat och brorsans hemkomst, är Sarah här om fyrtio minuter.
I am really looking forward to it.
Kommentarer
Trackback