I'm talking to the ceiling

Jag hatar att försova mig om morgnarna.
Men idag gjorde det inte så mycket att jag kom en halvtimme försent till läsecirkeln, de satt ändå bara och pratade om Joséphines katt, och jag satte mig vid dem, Jonas Jessica E och Joséphine och plötsligt blev det fika och Jonas köpte en macka till mig och eftersom det är fredag har inte jag några normala lektioner idag.
I en och en halvtimme satt jag Jonas och Joséphine och diskuterade film samt planerade för nästa gång, när vi ska titta på Storytelling och jag tycker om fredagar.
Idag är sista gången, troligtvis, som vi nya måste träffa rektorn på fredagseftermiddagar, och jag har sett Camilo idag, han kom med båten efter fikat, men jag har inte pratat med honom, och nu verkar han försvunnen. Niki har också varit här, men jag vet inte var han är, Jessica är sjuk, Linda har köket, Jonas kommer nog snart tillbaka om jag har tur, Amanda har jag inte sett, Elsa har slutat, Charlie är aldrig här, inte Alysha heller. Nu kom jag inte på några fler nya, men det här betyder alltså att...vi kan bli fyra. Tove förresten är här. Okej, vi kan bli fem. Spännande.
Vi får se om Julia spurtar till tåget eller inte, men jag ska i alla fall träffa henne efter skolan, utan planering.
Hade det inte varit fredag idag hade det här varit en riktigt dålig dag. Jag laddade inte mp3:n igår, men tjejen framför mig på tåget lyssnade på Saying sorry väldigt högt och det kändes bra att få höra den. Jag har inte med mig mitt kollegieblock. Det är väldigt sällan jag inte har det, jag förstår inte att jag ens har lagt ur det ur väskan. Puckat.
Mina helgplaner sjönk betydligt igår, men det gör inte så mycket, jag behöver städa och jobba på mitt altare och läsa, det får bli mina helgplaner, plus teatern och eventuellt sova hos Anton. Det är bra.
Jag pratade med min pappa igår, och han har bokat biljetter till London över påsk, det känns bra att veta att jag kommer någonstans i år, förutom till Jönköping då.
Mamma säger att hon vill åka till västkusten. Jag tycker att västkusten är jättetråkig. Jag funderar på att åka någonstans på egen hand. Jag kanske skulle behöva det.
Vi pratade om våran släktgård igår, och mamma sa att vi visst kunde åka dit, men först trodde hon att jag ville åka själv och hon sa att det skulle hon aldrig vilja göra för att huset är så stort, men jag tänkte att det skulle vara jätteskönt att vara där själv, men då skulle jag inte bo i det stora huset utan i lägenheten för där spökar det inte. Jag skulle utmana mig själv och klättra upp på vinden, jag skulle nog kunna skriva väldigt mycket där. Inte just på vinden kanske, men överhuvudtaget. Jag tycker om att tänka på att jag har möjlighet att vara där flera veckor i sommar. Jag vill att det ska bli sommar.
Det värsta med att jag försov mig var att jag fick bråttom i morse, så jag har inga kläder på mig som skulle räknas som kläder, inte i den här kombinationen, jag hade en helt annan tanke från början och det gick jättedåligt, så mest vill jag hem och byta om, men först måste jag dra ut på stan och se ut så här, jag tror jag ska behålla jackan på oavsett situation.
"Har du hund?" var nästan det första Joséphine sa till mig idag, för jag hade inte ens märkt när jag tog på mig mina svarta byxor att ungefär all päls som valpen lossat de senaste veckorna satt fast på dem.
"Ja, hur kunde du veta det?"

Ibland behöver jag göra sådana här saker.