I'm talking to the ceiling

Jag kan inte ta ansvar.
Det är en sanning.
Det är nog egentligen ingen nyhet, inte direkt, men jag har inte anat att jag är totalt usel på det,
visste bara att det inte var min grej riktigt.
Någonstans i bakhuvudet fick jag för mig att det inte är långt mellan Spångbro och Sunnerbyskolan.
Det är fel.
Det är flera kilometer.
Det fick jag erfara när jag tog den promenaden den här morgonen, istället för att bara gå av bussen där jag skulle.
Jag kom försent.
Inte någon avgörande tid försent, men en stund, min första dag med det tunga ansvaret.
Nu är jag framme.
Jag är hungrig.
Det enda jag har med mig är ett grönt äpple, jag tycker inte ens om gröna äpplen, jag äter bara röda,
jag tycker inte om att det smakar syrligt.
Men jag ska bara vara här till klockan tolv, sen ska jag åka hem, sova, läsa Gunnar, se på min nyinköpta sci-fi thriller.
Imorgon ska jag bli bättre på det här med att komma i tid.