Man saknar inget som man aldrigt haft
Julia skickar ett sms till mig. Hon berättar om ett sommarregn som har släppts lös. Jag ser ut genom fönstret. Regnet har inte nått hit än. Hon bor några mil ifrån mig. Jag väntar tålmodigt.
Jag önskar alltid att det ska regna.
Jag tänker på det Annika Norlin skrev i sin Säkert!-blogg, att hon var tudelad i frågan om vädret under hennes kommande turné 2007. Å ena sidan ville hon att det skulle vara sol för alla som kom och bildade en publik, men å andra sidan önskade hon att det skulle regna för att det skulle bli svårt att sjunga låtar som Det kommer bara leda till något ont i strålande vackert väder.
Jag sitter i min säng och försöker skriva, men det går inte. Det går att skylla den utevarnade inspirationen på mycket, men jag vet att jag skriver bättre i regn. Jag trivs bättre i regn. Jag hittar lättare mig själv i regn. Jag tycker inte om sommaren. Det är en hopplös tid. Det enda som är bra är att det inte är långt till hösten.
Jag har haft ett Säkert!-uppehåll över vintern. Kanske inte uppehåll direkt, men hon hör sommaren till. Jag läser igenom hennes blogg, och hon presenterar alla kommande speldatum, men jag är inte alls sugen på att se henne live. Jag har gjort det en gång, och det räcker. Hon håller på att falla undan, ger plats åt nya. Det är inget konstigt, inget skräckfyllt över det. Kanske mest för att jag redan har hittat ersättare. Ny indiepop som jag kan koppla ihop med en ny sommar. Markus Krunegård till exempel. Fast det är bra med Säkert! för man blir inte Markus-lös när man lyssnar på hennes skiva, för han hjälper henne mycket i låten Det kommer bara leda till något ont, och jag blev glad över att han var med på konserten, precis som medhjälparen i låten Sanningsdan, som heter Martin någonting, men som jag av någon anledning bestämt mig för att jag inte gillar.
Jag hatar youtube. Eller, jag har kommit att hata allas besatthet av Youtube. Typ Nu har vi tråkigt, så vi kollar upp några inte alls roliga klipp på nätet som vi kan skratta åt. Mest tror jag att jag hatar folks oförmåga att ha tråkigt.
Men nu youtubar jag Säkert! för att få höra några låtar som inte finns med på skivan men som har spelats live. Typ Rotary. Eller Tre månader sedan idag.
"Smärtan av att ha ett tråkigt liv är i alla fall utdragen och konstant"
Är du alltid bättre än jag?
Du skulle ha sagt 'Det heter bättre än mig'.
Jag vet inte vad jag skulle skriva om från början. Regnet har i alla fall inte kommit än. Jag kommer fortsätta att vänta, tills det kommer, tills det stannar kvar.
Jag önskar alltid att det ska regna.
Jag tänker på det Annika Norlin skrev i sin Säkert!-blogg, att hon var tudelad i frågan om vädret under hennes kommande turné 2007. Å ena sidan ville hon att det skulle vara sol för alla som kom och bildade en publik, men å andra sidan önskade hon att det skulle regna för att det skulle bli svårt att sjunga låtar som Det kommer bara leda till något ont i strålande vackert väder.
Jag sitter i min säng och försöker skriva, men det går inte. Det går att skylla den utevarnade inspirationen på mycket, men jag vet att jag skriver bättre i regn. Jag trivs bättre i regn. Jag hittar lättare mig själv i regn. Jag tycker inte om sommaren. Det är en hopplös tid. Det enda som är bra är att det inte är långt till hösten.
Jag har haft ett Säkert!-uppehåll över vintern. Kanske inte uppehåll direkt, men hon hör sommaren till. Jag läser igenom hennes blogg, och hon presenterar alla kommande speldatum, men jag är inte alls sugen på att se henne live. Jag har gjort det en gång, och det räcker. Hon håller på att falla undan, ger plats åt nya. Det är inget konstigt, inget skräckfyllt över det. Kanske mest för att jag redan har hittat ersättare. Ny indiepop som jag kan koppla ihop med en ny sommar. Markus Krunegård till exempel. Fast det är bra med Säkert! för man blir inte Markus-lös när man lyssnar på hennes skiva, för han hjälper henne mycket i låten Det kommer bara leda till något ont, och jag blev glad över att han var med på konserten, precis som medhjälparen i låten Sanningsdan, som heter Martin någonting, men som jag av någon anledning bestämt mig för att jag inte gillar.
Jag hatar youtube. Eller, jag har kommit att hata allas besatthet av Youtube. Typ Nu har vi tråkigt, så vi kollar upp några inte alls roliga klipp på nätet som vi kan skratta åt. Mest tror jag att jag hatar folks oförmåga att ha tråkigt.
Men nu youtubar jag Säkert! för att få höra några låtar som inte finns med på skivan men som har spelats live. Typ Rotary. Eller Tre månader sedan idag.
"Smärtan av att ha ett tråkigt liv är i alla fall utdragen och konstant"
Är du alltid bättre än jag?
Du skulle ha sagt 'Det heter bättre än mig'.
Jag vet inte vad jag skulle skriva om från början. Regnet har i alla fall inte kommit än. Jag kommer fortsätta att vänta, tills det kommer, tills det stannar kvar.
Kommentarer
Trackback