I'm talking to the ceiling

Jag stannar kvar i stan tills det närmar sig kväll.
När tåget stannar på perrongen där jag bor
har det hunnit bli mörkt.
Det är den första belöningen
jag får från den här årstiden.

Vägen hem blir en transportsträcka
mellan mer än
betong vs. familjeliv.
Vägen hem och jag lyssnar på Markus,
för att inte behöva linda in allting i liknelser.
Du och du och du
hör inte till,
inte till den verklighet
jag skapar till mig själv
i mörkret den här årstiden
givit till mig.