Rehabilitering
Jag har plockat fram min kvalitetsmusik igen.
Inget mer patetiskt sjungande i refrängerna till Markus Krunegård-låtar.
Det hela är Antons fel, det var han som youtubade David Bowie-intervjuer, något jag aldrig skulle göra på eget bevåg eftersom jag är så innerligt rädd att bli påverkad. Börja känna eller börja tänka på saker jag inte tror att jag ska kunna hantera. Ändå kunde jag inte låta bli att spela mina Bowieskivor när jag kom hem. Och det är så otroligt bra, så bra att jag glömmer bort att vara rädd. Nu lyssnar jag på The Cure.
Kanske betyder det här framsteget att jag faktiskt slutat vara rädd och nu kan se saker ur ett mer rationellt perspektiv, eller så har min likgiltighet tagit över mer. Eller så kan jag lika gärna känna något som är på riktigt om jag nu ändå ska känna någonting. Vad spelar det egentligen för roll.
Jag tror att jag är bra på att lura mig själv. Jag tror att jag kan förskjuta känslor genom att titta på Wallanderfilmer. Jag ska vänja mig av vid det nu. Snart kanske jag kan läsa bra böcker igen, se på bättre film och hålla mig undan skräp-tv. Snart kanske. Så länge räcker det med ett steg i taget. Ett lite steg för människan, ni vet...
Inget mer patetiskt sjungande i refrängerna till Markus Krunegård-låtar.
Det hela är Antons fel, det var han som youtubade David Bowie-intervjuer, något jag aldrig skulle göra på eget bevåg eftersom jag är så innerligt rädd att bli påverkad. Börja känna eller börja tänka på saker jag inte tror att jag ska kunna hantera. Ändå kunde jag inte låta bli att spela mina Bowieskivor när jag kom hem. Och det är så otroligt bra, så bra att jag glömmer bort att vara rädd. Nu lyssnar jag på The Cure.
Kanske betyder det här framsteget att jag faktiskt slutat vara rädd och nu kan se saker ur ett mer rationellt perspektiv, eller så har min likgiltighet tagit över mer. Eller så kan jag lika gärna känna något som är på riktigt om jag nu ändå ska känna någonting. Vad spelar det egentligen för roll.
Jag tror att jag är bra på att lura mig själv. Jag tror att jag kan förskjuta känslor genom att titta på Wallanderfilmer. Jag ska vänja mig av vid det nu. Snart kanske jag kan läsa bra böcker igen, se på bättre film och hålla mig undan skräp-tv. Snart kanske. Så länge räcker det med ett steg i taget. Ett lite steg för människan, ni vet...
Kommentarer
Trackback