I'm talking to the ceiling

"
- Vad skriver du för hemlisar? säger pappa och stänger dörren bakom sig.
- Inget
    Jag slänger brevet i översta skrivbordslådan och låser.
Kramar nyckeln i handen. Han slår sig ner bredvid Lillakissen
på sängen och lägger den bärbara datorn bredvid sig.
- Är det nån kille?
Lillakissen sträcker ut tassen och gör ännu n reva i min sänghimmel.
Är det nån kille? Är det nån kille? Är det nån kille?
- Nä.
Pappa kliar sig på hakan. Skäggstubben är ganska lång. Han skakar
Lillakissens tass och hon rullar kurrande över på rygg.
- Ska jag köra dig till Mira när jag åker till tåget? Du borde ha lite roligt nån gång.
- Jag måste plugga, säger jag och tar ner förra veckans engelskglosor
från anslagstavlan.
    Väggen runt om den är kal. I början av sjuan tog jag ner hästplanscherna
för att pappa skulle tapetsera över de blommiga tapeterna med mörkblå.
Sen fick han jobb i Söderhamn och de blommiga tapeterna blev kvar.
De andra hade redan killbilder på väggarna, så hästplanscherna åkte
i pappersinsamlingen.
    Pappa tar datorn från sängen. Duckar för att inte slå huvudet i snedtaket.
- Jag ska väl gå så att du får fortsätta skriva.
    Det gnisslar när han öppnar dörren. Han stoppar ena handen i jeansfickan
och tittar upp.
- Hoppas det blir bra med honom, vad han nu heter.
"
Katja Timgren