Tv-dinners and letters she wont send
Jag tror att jag har glömt vad som är viktigt.
Jag glömmer alltid att tänka på allt det viktiga.
Jag minns alltid det tråkiga, det enkla, mycket tydligare.
Jag åt frukost imorse. Det var ett viktigt steg till ett bättre liv.
Jag drack limesaft i förmiddags.
Det fick mig att tänka på Julia (som ringde mig på tåget, hon satt inlåst på Odengatan, och jag vet inte varför, men det kändes konstigt att prata med henne),
för vi drack limesaft och åt nachochips hemma hos henne när vi tittade på film, undrar om det var när vi tittade på Clockwork orange. Kanske. Jag minns inte ens om det var Carro eller Anton som var där med oss, men förmodligen Anton.
Det var en bra stund, limesaft kommer alltid att innebära en bra stund på Björka.
Vi fikade tidigt idag. För att kunna lägga om schemat. För att Gunilla är sjukskriven, för att Helen är sjukskriven, för att Inger slutar på torsdag. Jag kommer att sakna Inger.
Det hände ingenting på biblioteket idag, förutom att det kom in ett par jobbiga tonårspojkar som Pirjo fick köra ut, jag hatar tonårspojkar, jag hatar tonårsflickor.
Jag lånade två Snurran-böcker till Emma, Snurran är den enda riktigt bra barnlitteratur som skrivits på senare år. Alla barn borde läsa Snurran och dum-overallen.
Sedan åkte jag in till stan.
Jag träffade Andrea i Gamla stan, och vi fikade i nästan två timmar, och sedan gick vi till den lilla julmarknaden och köpte brända mandlar (<3), och jag snodde en femkrona av henne.
Det var mysigt att göra något, för en gång skull, på en tisdag. Jag älskar att se på höghusen, där det lyser en adventsljusstake i nästan varje fönster. Det känns inte som att det är december, och visst saknar jag snön, jag har ju längtat efter den sedan jag såg videon till Motion city soundtrack-låten Hold me down, och Döda poeters sällskap. Men det väder som det var idag, lite regn, ganska varmt i förhållande till årstiden - det är mitt favoritväder. Tidig höst.
Åh. Som den dagen jag satt på Skeppsholmen/Kastellholmen hela dagen, tills Julia slutade skolan, och så gick vi till Edenborgs och sedan tog vi Roslagsbanan till Mörby och sedan tillbaka och jag åkte hem med nio-tåget och kom hem klockan tio och hela världen var mörk och vacker, och jag ville gå på gångvägen från stationen i resten av mitt liv.
Det var en bra dag. Min första dag som fri från skolan.
Jävla skit att Per Nilsson vann Augustpriset. Visserligen har han varit nominerad flera gånger förut utan att ha vunnit en enda gång, men Gunnar Ardelius skrev den mest originella ungdomsboken på hur länge som helst. Fan.
Nitton dagar kvar till jul, jag har inte köpt en enda julklapp, men tänkt ut två.
Jag vill träffa Julia. Jag har någonting jag vill att hon ska ta del av.
She moves in her own way <3
Jag glömmer alltid att tänka på allt det viktiga.
Jag minns alltid det tråkiga, det enkla, mycket tydligare.
Jag åt frukost imorse. Det var ett viktigt steg till ett bättre liv.
Jag drack limesaft i förmiddags.
Det fick mig att tänka på Julia (som ringde mig på tåget, hon satt inlåst på Odengatan, och jag vet inte varför, men det kändes konstigt att prata med henne),
för vi drack limesaft och åt nachochips hemma hos henne när vi tittade på film, undrar om det var när vi tittade på Clockwork orange. Kanske. Jag minns inte ens om det var Carro eller Anton som var där med oss, men förmodligen Anton.
Det var en bra stund, limesaft kommer alltid att innebära en bra stund på Björka.
Vi fikade tidigt idag. För att kunna lägga om schemat. För att Gunilla är sjukskriven, för att Helen är sjukskriven, för att Inger slutar på torsdag. Jag kommer att sakna Inger.
Det hände ingenting på biblioteket idag, förutom att det kom in ett par jobbiga tonårspojkar som Pirjo fick köra ut, jag hatar tonårspojkar, jag hatar tonårsflickor.
Jag lånade två Snurran-böcker till Emma, Snurran är den enda riktigt bra barnlitteratur som skrivits på senare år. Alla barn borde läsa Snurran och dum-overallen.
Sedan åkte jag in till stan.
Jag träffade Andrea i Gamla stan, och vi fikade i nästan två timmar, och sedan gick vi till den lilla julmarknaden och köpte brända mandlar (<3), och jag snodde en femkrona av henne.
Det var mysigt att göra något, för en gång skull, på en tisdag. Jag älskar att se på höghusen, där det lyser en adventsljusstake i nästan varje fönster. Det känns inte som att det är december, och visst saknar jag snön, jag har ju längtat efter den sedan jag såg videon till Motion city soundtrack-låten Hold me down, och Döda poeters sällskap. Men det väder som det var idag, lite regn, ganska varmt i förhållande till årstiden - det är mitt favoritväder. Tidig höst.
Åh. Som den dagen jag satt på Skeppsholmen/Kastellholmen hela dagen, tills Julia slutade skolan, och så gick vi till Edenborgs och sedan tog vi Roslagsbanan till Mörby och sedan tillbaka och jag åkte hem med nio-tåget och kom hem klockan tio och hela världen var mörk och vacker, och jag ville gå på gångvägen från stationen i resten av mitt liv.
Det var en bra dag. Min första dag som fri från skolan.
Jävla skit att Per Nilsson vann Augustpriset. Visserligen har han varit nominerad flera gånger förut utan att ha vunnit en enda gång, men Gunnar Ardelius skrev den mest originella ungdomsboken på hur länge som helst. Fan.
Nitton dagar kvar till jul, jag har inte köpt en enda julklapp, men tänkt ut två.
Jag vill träffa Julia. Jag har någonting jag vill att hon ska ta del av.
She moves in her own way <3
Kommentarer
Trackback