Den förskönade sanningen.
Idag har varit en konstig dag.
Fast egentligen inte, kanske.
Igår åkte jag till Julia som bestämt, jag tog halv två-bussen och jag var ensam större delen av resan.
Julia hade möblerat om i sitt rum, jag tycker bättre om det nu, vi satt ett tag i hennes IKEA-säng och lyssnade på Joy division och pratade lite, och Molly gjorde soppa till oss,.
Molly och Benita var hemma när jag kom, men de skulle åka senare framåt kvällen,
så jag och Julia gick ut en sväng, och det var ganska mysigt, tills vi satte oss på några bänkar vid en ytterst tråkig grillplats, och blev sittandes alldeles för länge och jag började frya, mest om fötterna, för det är hål i mina skor och jag behöver nya.
När vi kom hem hade de andra åkt, och vi gick direkt in och tittade på Little miss Sunshine som Benita köpt till Julia i Bankok, och den var bra, men inte så fantastiskt bra som Julia (och Anton) sagt, även om jag tycker om Toni Collette och även om jag gillade humorn.
Sedan stekte Julia omelett, men vitlö, fetaost och tomater, som vi åt framför nästa film, Babel, som också är köpt i Thailand och som jag tyckte bättre om än Little miss Sunshine.
Vi gick och lade oss vid elva-tiden, efter att ha pratat lite med Anton, som tyckte att han och jag ska passa på att hitta på något nu när Julia ska vara på Gotland hur länge som helst.
Jag sov ganska bra i natt, fast jag vaknade när Benita kom hem vid fyra am, som tur var kunde jag somna om, det värsta jag vet är att ligga vaken från klockan fyra.
Vi gick upp åtta, och Julia packade färdigt, det var himla mycket hon skulle tänka på, för de ska vara ute väldigt mycket, eftersom hela trippen går ut på fältmätning (inte en chans att jag skulle klara av det, och jag är så glad att jag inte går i skolan).
Till slut skulle vi ändå ge oss iväg, men när de packat in Julias cykel i bilen upptäcktes att det inte fanns tillräckligt med plats för att jag skulle kunna åka med, så jag fick ta nästa buss istället, som Julia sa skulle gå en timme senare, men hon tog fel på timmarna, och den gick inte förrän två timmar senare, och det är tur för mig att jag lätt finner mig i tråkiga situationer. Så, ensam hemma i Julias hus, gjorde jag sådana saker jag inte hunnit eller velat göra tidigare på morgonen, jag tog en dusch och åt lite frukost, innan jag lade en patiens och sedan, när jag upptäckt att jag hade dubblet så lång tid på mig än vad jag trott, satte jag mig med Mollys Harry Potter-bok, samtidigt som REM spelades i stereon och Liten satt på fönsterbläcket och jamade att han ville in, och jag hann till sidan 106 innan det var dags att gå, och jag kom till biblioteket kvart över tolv (men jag förskönade sanningen lite för mamma, när jag sedan berättade för henne), och när jag senare kom hem, kändes det som om jag inte gjort någonting idag. Precis så känns det, som om jag har varit hemma hela dagen, trots att det är den plats jag inte befunnit mig på, även om jag önskade att timmarna på biblioteket skulle ta slut fort. Och tiden där gick ganska snabbt faktiskt, det är väldigt skönt när tiden går fort.
Jag ska köpa Alice i Underlandet på DVD den här veckan, så att jag slipper vara orolig för att mitt VHS-band ska sluta fungera, och då kan Emma få det av mig, så att jag slipper springa runt och leta efter filmen varje gång jag vill se den bara för att jag inte vet vem som sett den senast. Jag älskar Alice i Underlandet.
Så ska jag nog köpa Drömfakulteten (LÄS!!!) också bara för att jag älskar Valerie <3
Vet inte varför jag återvänder hit, jag är ju en av mansgrisarna - kanske. Jag är väl nyfiken, imponerad kanske och tycker att du är rätt udda för att vara tonåring, men fastän jag nästan inte håller med om nånting du skriver så tycker jag om att läsa det. Kanske för att jag är lite knäpp själv? Jaja. Ha det bra och glöm Valerie. Hon är för mycket.
Visserligen blir man inte automatiskt mansgris för att man är man, det beror på hur man uppför sig och hur man tänker, men det är ett ytterst fåtal som inte förtjänar den titeln och hittills har jag inte stött på en enda, vilken kategori du hör till är omöjligt för mig att säga och mest upp till dig.
Om tjugo år kommer inte jag heller hålla med om någonting jag skriver nu, men den tanken orkar jag inte tänka. Istället drömmer jag om Valerie medan jag kan. 'Til it's too late.
Nej usch Alice i underlandet.
jag kan inte se , tycker inte om den alls.
Tycker den är obehaglig o fan läskis :S
haha :P
Jag måste se Alice i underlandet! Har varken sett eller läst den.
Jag älskar Alice i Underlandet, fast filmen(den tecknade) är bättre än boken. Se den!