I'm talking to the ceiling

Rufus Wainwright spelar i Stockholm i december! Jag måste dit. Undrar vem jag ska ragga upp som sällskap.

On the radio, we heard November rain.
P3 lät mig vakna till Regina Spektors On the radio. Det var alldeles för länge sedan jag lyssnade på henne.
Det regnar inte idag, men det är mulet, fast varmt i luften.
Egentligen är det perfekt väder.
Jag ringde Anton igår.
Jag har gjort det många gånger, men jag kan ändå inte låta bli att vara nervös när signalerna går fram, och jag börjar nästan önska att ingen ska svara.
Det är väl något som lever kvar sedan jag var liten. Jag hatade att ringa till folk, jag minns inte vad jag var rädd för, men jag tyckte verkligen att det var obehagligt.
Jag ska iaf träffa Anton ikväll. Tror jag. Eller så åker jag dit imorgon. Han ska ringa senare.
Jag har lite grann saknat att träffa honom, det skulle vara så skönt att bara vara hemma hos honom i Stockholm, äta chips och titta på skräckfilm, och så har han lovat att ta mig till Stadsbiblioteket där jag ska låna fler Lukas Moodysson-böcker <33 (fast först måste jag läsa ut Vitt blod).
Idag ska jag städa. Det ser hemskt ut här inne. Det har flyttat in en spindel i mitt badrum. Jag har inte riktigt haft hjärta att dammsuga upp den - än.
Jag känner mig faktiskt ganska utvilad idag, relativt iaf. Bättre än igår. Saker känns ganska bra. Förutom att Julia är i Danmark. Hon får gärna vara där ett tag, hon har väl längtat till Skagen ganska länge. Men det är jobbigt att jag inte ens kan ringa. Hon får komma hem snart.
Jag har lyssnat mig sjuk på Säkert! sedan jag hörde Allt som är ditt på radion. Jag kan alla låtarna utantill, ibland när jag spelar skivan bryr jag mig inte ens om att lyssna, men jag har inte alls känslan av att jag snart kommer att tröttna. Det är en skön vetskap, att det kommer hålla ett tag.
Annars är jag fortfarande kvar i min musikaliska identitetskris. Jag ska iofs sno någon Nick Cave-skiva av pappa, och kanske köpa mig en Leonard Cohen-skiva på rea, lyssna mig sjuk på Rufus' Release the stars som pappa köpte till mig för ett vrakpris (nån MÅSTE gå med mig på konserten!). Min brittiska genier David Bowie och Badly drawn boy lever i bakgrunden.
Jag måste bli bättre på att lyssna på musik helt enkelt.
Läste listan på skivor som släpps i höst, på DN:s hemsida. Det var inte alls något som intresserade mig. Men jag läste också att Håkan har gått in i studion igen. Kent släpper nytt iofs, men jag vet inte hur mycket Kent-fan som lever kvar i mig sedan jag började lyssna 2002. Ett sug efter Cowboys och Saker man ser ibland, men jag har nog lagt det på hyllan, själva lyssnandet.
Lyssnade på Martha Wainwright i förmiddags när Regina Spektor ebbat ut på radion, hon måste verkligen släppa en ny skiva snart, jag är så spänd på att höra hur hon ämnar utvecklas. Tills dess får jag hålla till godo med geniala självbetitlade debutalbumet, samt Leonard Cohen-tributelåtarna Tower of song och The Traitor.
Så. Nog med musiksnack för den här gången. Det ska nog bli bra. Man hittar alltid någonting att hålla sig till. Hellogoodbye's Here (in your arms), till exempel, för den kan man inte tröttna på.
Städningen ska påbörjas, ikväll ska jag ringa pappa och fråga om han inte råkar vara ledig i början på december så att han kan åka hit och gå på Rufus med mig.