Jag står utan allt.

Leonard Cohen sjunger om att vara fri
och jag har förlorat allt.
Men det finns ju alltid någon som kan fascineras av min musiksmak
och det finns ju alltid en lögn jag kan få fram sanningen i.
Ett samtal, en simpel handling eller ett kort yttrande.
Det finns alltid något som kan förändra något.
Kanske kan mina söndagsfilmer
Kenny Starfighter
Alice i Underlandet
eller Ebba och Didrik
förändra något hos mig
som får mig att stå ut ännu en kväll som den som inte har något kvar att luta sig mot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback