This is the new shit

Blogg är det enda jag har just nu.
Varför känns det mycket lättare att andas med Anton på telefon?
Han satt på tunnelbanan, mitt emot Annika Lantz, och hann prata med mig nästan exakt tolv minuter.
Jag önskar att jag hade någon musik som stämmer in på vad jag känner just nu, men det har jag inte.
Jag vet ju inte ens vad det är jag känner just nu.
Jag vill vara arg, men kan inte,
det har jag aldrig kunnat.
Kanske ska jag läsa lite Valerie Solanas och skicka citat hela kvällen till Julia per SMS.
Valerie låter mig få ut min ilska. För den finns där inne någonstans, kan bara inte uttrycka den.
Nej, jag behöver House. Behöver alltid House. Ska bli som honom. 
"Being miserable doesn't make you special, it only make you miserable"
Jag önskar att han kunde köra runt mig på sin orangea motorcykel. Jag önskar att han fanns på riktigt.
(Nu fick jag för mig att jag skulle lyssna på This is the new shit med Marilyn Manson, och det hjälpte ju riktigt bra. Det jag tycker bäst om med honom är hans artistnamn. Mycket fascinerande. Men den här låten har hjälpt förut)

Kommentarer
Postat av: Marcus

Talk with me, ask me.
Jag har tänkt på det där du frågade om, jag vill, eller jag har velat hela tiden men inte vågat säga det, så därför fick det ligga på is medan jag var nere i sthlm onsdag-söndag.
Jag tror jag skriver här för att jag inte vet vad jag ska säga annars (om du nu undrar över det) och jag har sett Them, den har en skön känsla i sig, lite som The Village.

2007-11-11 @ 20:38:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback