I'm talking to the ceiling

Jag förtjänar att få beklaga mig lite.
I tisdags skolkade jag, det kan jag erkänna, åkte in till stan och träffade Julia.
Jättedumt gjort. Egentligen.
Men igår vaknade jag och kände mig jätteofrisk, jag hade typ ont överallt, så jag låg kvar i sängen,
jag låg kvar till klockan ett, innan jag åt lunch och la mig i soffan på övervåningen (lugnt den skönaste soffan i huset att vara sjuk i), och tittade på hela säsong tre av Scrubs.
Det var väl ungefär då jag kom på att jag har för få bröder.
Medan han var nere i köket och bakade sockerkaka, satt jag uppe och maratontittade på hans DVD-box.
Sedan kunde jag inte somna. Det var någonting med nacken. Fucking nacke, jag hatar den.
Jag fick ett spontant sms av Anton, det var nog första gången, så jag passade på att skriva och fråga honom
ett: om han vill komma till mig och titta på 2001 ett rymdäventyr på lördag
två: vad man ska göra för att kunna sova
Svar:
ett: kanske
två: drick varm mjölk
Jag gick ner till det stora huset och tog en stark värktablett och värmde mammas vetekudde och tog med upp. Det hjäpte. Men jag försov mig idag. Jag har skäl till det, visserligen, men det känns ändå jobbigt. Det var dock underbart att komma hit och få ha pass med Anders, han är så bra, vi diskuterade film, och han har bäst filmsmak, han tycker precis som jag.
Imorgon ska jag ta med mig Adams äpplen till honom.
Nu sitter Helena och Gunilla i disken, så tråkigt, ingen att diskutera med. Bara en timme kvar tills jag ska till Birgitta, och sedan kommer Julia hit och vi ska ha möte.
Jag hatar hatar hatar skrikande barn, de ska dö hela bunten. Fan vad jobbigt.
Jag tror jag tar en promenad. Postar ansökan till skolan. Hejdå.