Boston tea party.

Filip och Fredrik-känslan.
Efter ett tag började jag önska att programet skulle ta slut fort så att känslan skulle avlägsnas.
Jag vet inte vad det är.
Det är en stark önskan om att iaf få vara hon som säljer Fredrik kaffe latte varje morgon.
Det skulle liksom räcka.
Men nej, den tjejen heter Lisa.
Äh, jag vet inte vad jag ska skriva för att fortfarande verka någorlunda vettig.
Kärlek är det iaf.
Jag älskar Filip och Fredrik. Filip lyssnar dessutom på Counting crows. Filip är smart.
(Fast Fredrik ser roligare ut än Filip när han skrattar, lite så där att man ska spela in sekvensen när han blir hypnotiserad och skrattar varje gång siffran sju nämns, och sedan spela upp det varje måndagskväll när man känner sig totaldeppig).
Oviktigt inlägg. Definitivt. Jag behövde bara få skriva någonting om mina vardagshjältar.

Kommentarer
Postat av: mojsan

Okej, usch då!
Att personalen är dumma är ju inget bra.
Dem ska ju om några ta hant om en när man kommer som elev eller annan person överhuvudtaget!

Postat av: Pim

Åh, jag såg det. Det där med siffran sju var helt underbart, jag blev så glad av det.

2007-09-28 @ 01:40:13
URL: http://loppelus.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback