Funny games
Efter två dagars ren passivitet tog jag mig i kragen.
Idag har jag varit hos Anders,
han är något av det bästa jag vet.
Jag har inte träffat honom på typ två månader, och det är konstigt att jag kan sakna honom,
för vi har ingen som helst relation till varandra, och han är..mycket äldre än mig
och borde inte bry sig om mig,
men det gör han.
Eller åtminstone så tar han emot mig på sitt kontor, och låter mig stanna och uppehålla honom en timme,
innan han måste jobba,
och unga Gunilla säger att hon också alltid blir utkörd från Anders när hon pratar för mycket.
Pratar jag för mycket?
I sådana fall så är det bara med Anders jag gör det, och jag kan tolka det på många sätt.
Jag lånade hem en DVD vilket betyder att jag måste tillbaka om en vecka, vilket inte gör mig någonting,
och jag har lovat Anders en massa saker,
och jag fick tillbaka filmen han lånat av mig, som jag vill se snarast, och det bästa med Anders är att han tycker som jag. Det är inte så många som gör det.
Eller så är det jättemånga som gör det bara det att jag inte har hittat dem än. Most likely.
Och jag träffade en busschaufför som nästan fick mig att börja gråta, och jag vill bara prata med Julia men jag kan inte. Jag vet inte om jag ska skylla på chauffören eller mig själv. Han var ett pucko. Jag överreagerade. Jag överreagerar som regel. Jag tar det väldigt allvarligt när någon inkräktar i min personlig sfär.
Jaja. En bagatell i jämförelse med annat.
Resten av veckan är blur, vi får se vad som händer, antagligen stannar jag hemma, för jag tror att jag behöver det. Jag behöver definitivt städa upp lite här. Och se på mina nyinköpta filmer.