I'm talking to the ceiling

Häromdagen fick jag för mig att jag ska börja lyssna på The Kinks.
Jag har bara hört ett par låtar med dem förut. Strangers, som är med i The Darjeeling limited,
och, förstås, Lola.
Lola är den mest konstiga låt jag vet.
Den skiljer sig väldigt mycket från deras övrigt singlar (ger jag mig själv befogenhet att säga nu när jag lyssnat på några låtar till lite hastigt), och egentligen skiljer den sig väl från de flesta andra låtar överhuvudtaget.
Min bror hade någon Absolute 70's-skiva förut, och Lola fanns med på den, och jag tyckte om den redan innan jag visste vad den handlar om.
Jag tyckte bättre om den när jag förstod vad den handlar om.
I slutet av låten sjunger bröderna Davies
"I'm not the world's most masculine man,
but I know what I am in bed, I'm a man - and so is Lola"
Det är det låten handlar om.
Skivan som låten ligger på, Lola versus Powerman and the Moneygoround, släpptes 1970 och var det näst sista som släpptes på deras första skivbolag.

Girls will be boys and boys will be girls
It's a mixed up, muddled up, shook up world - except for Lola