I'm talking to the ceiling

Egentligen tänkte jag läsa nu, men jag orkar inte.
Idag har varit en skitdag.
Inte av någon speciell anledning.
Om jag hade varit buddhist, skulle jag inte tycka att det varit en skitdag. Jag önskar att jag var buddhist.
Okej, jag försov mig. Jag gör alltid det nätter när jag vaknar klockan fyra och sedan lyckas somna om. Sedan har jag gått runt och varit grymt trött hela dagen, jag har inte haft någon självkontroll, och jag har bara betett mig drygt.
Men jag har kunnat uppskatta några få saker:
1. Miguel bjöd på pennor han köpt i Canada. Jag är kär i min nya penna.
2. Jag och Jonas pratade lite om House och Jonas skrattade för sig själv. Folk borde alltid skratta för sig själva.
Vi var på studiebesök i ett buddhistiskt center, och om jag inte varit så trött så hade jag kunnat lyssna bättre, och jag hade kanske förstått mer, men jag minns saker ifrån min Kina-period för typ fyra år sedan, när jag satt hemma och läste om buddhismen, jag hade bara glömt att det är så bra. Hur kan man tro på något annat när buddhismen bara går ut på väldigt bra saker? Jag måste lära mig att meditera. Jag ska bli buddhist.
Nu har jag varit hemma några timmar, det känns så otroligt skönt att vara hemma. Jag borde läsa lite ur min Jonas Gardell-bok så att jag kan göra mitt skriftliga arbete utifrån den, eller den sista halvan av min Eva Dahlgren-bok så att jag kan låna ut den till Julia (jag kommer tvinga henne att läsa den),
men istället för att vara duktig sitter jag här och lyssnar på Bille the vision and the dancers, det är ungefär det jag orkar, och jag har börjat lyssna mycket på dem, de är verkligen mysiga och jag tycker om att känna mig popig.
Vi fick böngryta i skolan idag. Jag vet att vegetarisk mat bygger mycket på bönor, och ofta är det okej, men vid böngryta gick gränsen, så jag åkte hem till Jessica och åt Daim istället, för Daim kan rädda de flesta situationer.
Förresten har jag inte berättat det värsta än.
Jag glömde mobilen hemma.
Det ska jag aldrig göra igen.
När jag kom hem hade jag tre missade samtal och nio mottagna meddelanden. Julia stod för det mesta.
Det är House ikväll. Antagligen ett avsnitt jag redan sett, men det gör ingenting. Om exakt en timme och tjugoen minuter. House är mitt enda hopp på värdelösa tisdagar. House och lite överblivet julklappsgodis..

I KNOW YOU WANNA MAKE ME SMILE, BUT DON'T