You need three at least

Det känns onödigt att skriva här eftersom ingen kan läsa det, även om jag har blivit lovad att det ska fixas snarast.

Idag har jag legat framför diverse tv-apparater hela dagen, det är faktiskt godkänt när man är sjuk. Visserligen hade febern sjunkit över natten, men en resolut känsla av sjukdom satt ändå kvar i kroppen.
Jag har tittat på film oavbrutet, men bara sett sådant som faller under det ganska medelmåttiga, i alla fall i den synvinkel att jag har bedömt alla med en trea utav fem.

Jag har verkligen börjat känna mig otacksam på senare tid. Som igår, när jag fick ett samtal, om ett jobberbjudande, och jag fick lov att säga, att jag inte kunde komma någon av de dagarna de ville att jag skulle komma, för att jag ska vara bortrest. Å andra sidan så längtar jag otroligt mycket tills jag ska få resa upp till min pappa.

Egentligen skulle jag använda den här helgen till att 'fixa saker'. Gå ärenden. Men nu får jag stanna här hemma, och svettas ut sjukdomen.
Jag förstår inte att jag har varit så sjuk det här året. Jag brukar aldrig bli sjuk, men plötsligt var det någon som bestämde att det skulle bli ändring på det. Jag var magsjuk tidigt i år, jag var sjuk i London, jag var sjuk strax efter att Sarah åkte, och nu är jag sjuk igen. I hate it.

Men om en vecka är det sommarlov och jag får massor av veckor att fylla ut. Helst vill jag bara dra härifrån, men resesällskap saknas. Frivilliga är välkomna att höra av sig. Annars ska jag bara promenera fram och tillbaka längs Nybrokajen om dagarna, och sova under stjärnorna om nätterna. Fast sommar är ju totalt hopplöst, för det blir aldrig mörkt. Jaja, det har i alla fall regnat de två senaste dagarna, det är väldigt bra. Dåligt väder är sådant som får mig att må bättre.
Nu tänker jag gå ut och kika i brevlådan. Det kan faktiskt ha kommit ett paket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback