Domedag.

Det var fredagsdepression.
Det var jag på badrumsgolvet gråtande i telefonen.
Det var hans lugnande ord som jag alltid litar på.
Det var vi som samtalade genom hela natten.
Det var han som fick
mig att
klara av
tanken på en morgondag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback