Vad synd att vi slösar med din dyrbara tid.

Det har inte varit en lyckad skolvecka.
Måndag: Jag var kvar i Visby. Tänkte att matten inte var så farlig att missa. Jag vet att det är dumt tänkt. Jag bryr mig inte.
Tisdag: Jag börjar må dåligt redan de första tio minuterna av första lektionen. Jag står ut till fikat och drar sedan till Mineur för att kunna slappna av.
Onsdag: Det gick faktiskt bra. Antagligen av den anledningen att jag fick jobba ensam. Jag klarar bara av mig själv.
Torsdag: En bra början är att jag var där hela dagen idag. Men det fungerade inte så bra. Jag mådde otroligt dåligt över att behöva delta i ett frågespel. Jag hatar när jag blir så.
Fredag: Is yet to come. Jag kommer antagligen att klara av det eftersom det bara är engelska, med underbara Paul, och skrivarkurs som oftast fungerar som terapi.

Det har precis varit lov, men jag behöver verkligen den här helgen. Landa. Andas.
Jag skulle vilja att Sot kom hit, men hon säger att hon har så mycket att göra. Så jag kanske åker hem till A och låser in mig tillsammans med honom och hans godis för att titta på Akira Kurosawa-filmer.
Jag orkar nog inte vara ensam.
Jag orkar nog inte vara tillsammans med någon.

Det har funnits en bra sak med idag.
Jag har pratat mycket med Camilo. Vi satt uppe i biblioteket och struntade i det arbete vi skulle göra och han berättade en massa saker för mig, jag älskar att lyssna när folk berättar.
Jag tycker inte om att känna mig som tretton, som när det uppstår konflikt mellan brudarna i min klass, jag blir helt knäpp. Man jobbar så hårt man kan för att få distans från allt sådant där och faller dit i alla fall för att folk inte kan ta ut sina aggressioner på de som verkligen förtjänar det. Ja, jag tycker om att skylla ifrån mig. Det blir lättare så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback